Dag 14 – Dåliga vanor och laster

Dag 14.

Nu har jag gjort detta i två veckor. Wohoo =) Heja mig!




Alla har vi väl dåliga vanor och laster. Eller hur!?

Förut snusade jag. Det var gott och avslappnande. Jag började ungt (17 år) och slutade när jag var 23. Alltså i fem år höll jag på med det där. Jag saknar fortfarande snuset ibland. Men nu känner jag mig väldigt motiverad till att inte börja snusa igen. Och om jag börjar så har jag krav på mig själv att jag inte får väga mer än ett x antal kg. Varför vet jag inte men det känns som en bra morot :P

Ännu längre tillbaka så bet jag på naglarna. Jag hade aldrig långa naglar. Det var riktigt svårt att sluta. Jag provade stop och väx nagellacket. Mamma mutade mig med pengar. Folk försökte få mig att pilla sönder suddigummin istället för att äta på naglarna. Men det gick inte. I högstadiet fick jag en infektion i nageln och det gjorde superont. Det var så löjligt och samtidigt ganska förnedrande på något vis. Så efter det lyckades jag sluta bita på naglarna. Hurra för det. =)
Men jag kan erkänna att jag biter på dem ibland även idag. Men inte så ofta. Nu för tiden biter jag mer på nagelbanden :/ Lika äckligt som att bita på naglarna ja. Men det är inte lätt att sluta.

Nu då?
Jag har ju slutat dricka läsk som var en dålig last. Slutat med godis, chips och kakor. 

Men en dålig vana eller last kan vara mitt beroende. Jag vet mina gränser och vet hur mycket jag klarar av att te mig men jag måste hålla mig i schack. 
Om jag börjar med något tex. snusa så är det svårt att sluta. Jag börjar spela på enarmade banditen och får svårt att sluta. Jag börjar spela tex triss och vill inte sluta. 
Därför måste jag sätta gränser för mig själv hela tiden. Bara för att det inte ska gå till överstyr. 
Jag vet att det hela kan sluta i total katastrof om jag inte hejdar mig. 

Så är det. Men jag ser det inte som något bekymmer utan som en utmaning :P

En annan last (som kan vara länkat till mitt sk beroende) är min tävlingsinstinkt. Jag vill inte ge upp. Jag vill inte förlora! Fast det kan man även se som en styrka. =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0