poisonpetra

Lärde mig ett nytt ord igår. Har säkert hört det förut men nu verkligen fastnade det.

Igår kväll när lillan hade duschat skulle vi ut från badrummet. På något sätt lyckades hon tyvärr smälla i örat i dörren. 

Det blev en del tårar så klart. Men efter att jag hade blåst lite på örat var det bra. Eller ja, tills jag gjorde något dumt.

Skulle skoja med henne och säga att vi måste se om örat fungerar/sitter kvar och om hon kunde höra något. Så jag borstade bort håret som låg runt örat och fick syn på en stor blå bubbla på örat. Jag fick en liten chock och utbrast OJ, och ropade dit maken som också fick titta. Det var inte så smart av mig att säga oj. Lillan började gråta igen. 

Maken googlade lite och sa sen att vi kanske borde uppsöka läkare dagen efter. Men då ringde jag 1177 för säkerhetens skull. Där kan man ju fråga om hur man ska göra. 

De rekommenderade att åka in för att tömma bubblan med blod så att lillan skulle slippa riskera att få blomkålsöra sen. Så det var bara att klä på sig och åka. 

Lillan ville absolut inte träffa någon doktor. Hon grät och sa att örat mådde bra nu igen. Lilla hjärtat.

Sen sov hon genom hela resan, sov när vi kom till närakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. 

Sjuksköterskan tittade på örat och sa att det inte var någon fara, hon hämtade en läkare som sa detsamma. De tog i örat och lillan reagerade knappt så det var ingen fara. 

De tog inte ens betalt för undersökningen. Vi sa att vi blivit rekommenderade att åka dit av 1177. Så allt som allt var vi på sjukan MaX 15 minuter. 

Bara att packa ihop och åka hem igen. 

Jag hade sett framför mig hur trötta vi skulle vara idag efter sjukhusbesöket. Tömma blod ur örat kräver bedövning och sånt. Det hade kunnat ta låååååång tid tror jag. Men så skönt att få åka hem igen. 

Lilla skruttan. Inte lätt att vara liten alla gånger.